Eller rättare sagt nosen! Och inte riktigt i blöt, men något hade i alla fall hänt med yngsta förmågans nos.

Raffa hade ingen aptit i går kväll, men sånt kan ju inträffa, så jag brydde mej inte så mycket.
Inte heller kollade jag så noga på hur hon såg ut.

Jag hade fullt upp med att testa min sprillans nya spis, och att sätta i mej det första skrovmålet jag lagat på den.
Sen var det dags för en sittning vid datorn…
Raffa kommer och vill ”prata” lite och då tittar jag till på henne…
Och vad ser jag, det närmaste en springer kan komma att se ut som en felfärgad bulldogg i ansiktet.
Hon var ordentligt svullen runt nosen, extra mycket på den ena läppen. Alldeles hårt av svullnad var det. Min första tanke var ju huggorm men jag kunde inte se något bett !
Vid närmare underökning av henne upptäckte jag att hon var knallröd runt analöppningen och runt kisseriet… och jätteirriterad! Jag hade ju noterat att hon slickat sej mycket på eftermiddan, men eftersom första löpet borde komma snart så tänkte jag att det var på G nu…
Det var ju ett tag sen något kunde hänt – mellan 12 och15 på dagen – då sprang hundarna och lekte på tomten medan jag tvättade fönster och hade allmänt trädgårdsfix. Resten av dan hade jag dom under uppsikt, och det hade bara varit koppelpromenader.

Fick tag på distriktaren, (vilket är det enda vi har på nära håll här uppe, på kvällar, nätter och större delen av helgerna), medan vi pratade svullnade Raffa mer och mer i ansiktet och så kräktes hon. Veterinären tyckte jag skulle komma in med henne för säkerhets skull.
Hon trodde väl att det var någon sorts allergisk reaktion, och att jag kanske kunde gett henne cortizon själv, men eftersom hon kräktes var det bättre att ge en spruta och att kolla upp henne ordentligt

Så det var bara att rasta övriga hundar, så att dom klarade sej ett tag. Sen for Raffa och jag de 8 milen in till Hudiksvall och distriktsveterinären.
Vet trodde fortfarande att det var en allergisk reaktion, mot något hon satt i sej eller eventuellt jordgeting, men hon trodde inte att det kunde vara ett ormbett – då skulle hon ha haft jätteont och allmäntillståndet hade varit mycket, mycket, mer påverkat.
Så efter undersökning, cortizonspruta, vätska under huden och lite gull och godis åkte vi hem till bästa Vaino, som trots att klockan passerat midnatt, bjöd på te och macka innan vi för hem igen.

Raffa var redan när vi kom hem, framemot halv 3, mycket mindre svullen. Och det såg ännu bättre ut imorse och irritationen där bak var borta. Aptiten var inte tillbaka och hon har mest sovit hela dan, men hon är helt klart på bättringsvägen J

Funderar mycket på vad det kan ha varit, har svårt att komma på vad hon kan ha satt i sej som gett den reaktionen. Nu när svullnade lagt sej, kunde jag känna några små knölar i pannan också… så jag lutar mer o mer åt att hon stuckit näsan i ett getingbo… Det som talar mot det är ju att getingarna borde ha dött av nu… Kanske finns det nån annan insekt som kan bita en nyfiken liten hund … Tja jag lär ju aldrig få svar på vad som hände, men jag ska i alla fall ut och fingranska tomten nu, i alla fall den inhägnade delen…