Jösses vad tiden går... och mindre och mindre hinner man med i takt med att Småsmulorna växer. Jag tillbringar mer och mer tid hos valparna... det ska ju gosas, matas, tröstas, nattas, torkas bajs och kiss, klippas klor och bytas kisstidningar, skura leksaker och golv och så detta eviga tvättande av fällar.... ja och så ska ju mamma Smulan få sin tid också.
Så när kvällen kommer så räcker inte riktigt orken till att sköta bloggen som jag skulle vilja.
Men en kort resume och lite valpbilder kommer det här iallafall
Vi har haft besök av valpköpare... supertrevligt tycker både jag, Smulan och Småsmulorna. Gos med valparna, mycket hundsnack och så provsmakning av Småsmulornas egna kakor...
Småsmulorna har ökat sin lekyta och flyttat ut i resten av köket... i alla fall en del av dagen. När jag och Smulan vill ta en promenad eller röra oss lite mer obehindrat så får de återgå till lilla hagen. Och när det är natt bor dom fortfarande i valplådan.
med hjälp av lite mörkläggningsskynken så sover dom ganska länge... rekordet är till klockan 8... men vanligtvis börjar dom ropa på mat och uppmärksamhet vid halv 7 tiden.
Smulan har börjat uppfostra de små... hon säger stopp och belägg när de misshandlar hennes juver för mycket. Och när de väl lyssnar så leker hon med dem en stund... hoppas jag kan fånga det på film...
Och så har Småsmulorna fått lite nya leksaker... men som alla barn så är det de enklaste som är bäst. Så en liten kartong och toapappersrullar står högt i kurs. Ja och så deras lilla kartongkoja förstås. Det är märkligt att 8 Småsmulor kan rymmas i en kartong med en golvyta på 50 x 50 cm....

                                                                                                                                                                                                                                                                                                               

Det blev mest bilder på sovande Småsmulor... det är ju då dom är lättast att ta bilder på.
Dom utlovade namnen med tillhörande recept finns nu på hemsidan collbros.se

Och Småsmulorna bara fortsätter att växa och att utvecklas med en rasande fart...
Redan är de små individer och de tendenser till personlighet jag sett håller i sej.
Dom 3 svarta valparna är klart livligast – fast de bruna är ju inte stillsamma de heller.
Den allra livligaste, och mest ”egensinniga” är nr 7, men så är hon lik sin mor när hon var liten också...  Den lugnaste av de svarta är lilla nr 5. En gosig och näpen liten tjej, som gärna somnar i mitt knä... bara hon fått sin mat. Och så nr 4, som inte är långt efter nr 7 i livlighet och som är envis som synden när det gäller att klänga sej över kanten på valplådan.
De 3 bruna tjejerna är snäppet ”lugnare” än sina svarta syrror, men bara lite...
Nr 2 är det full fart på, och att vänta på sin tur vid matskålen är inte hennes grej. Nr 3 och 8 är de gosigaste av tjejerna, vill gärna vara nära och svanasarna viftar vilt varje gång jag sticker ner huvet i valplådan.
Grabbarna gör mindre väsen av sej än tjejerna... men så har de en stor tjejliga att tampas med. Nr 1 var den som först var uppe på benen och gick, och han är fortfarande den som är stadigast när han ”skuttar” runt. Nr 6 är en riktig liten gogris, och har precis utfört dagens bedrift... nämligen att brotta ner sin mamma...
Här är bildbevisen:

Och att leka är väldigt roligt, även om det ännu är korta stunder. 

       

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                              Jag har gjort om lite i valplådan, nu är det inte en heltäckande fäll, utan en bit av lådan är det bara tidningar i. Och de är faktiskt redan duktiga på att leta sej till tidningarna när nöden så kräver.... visst det missas ibland men oftast prickar dom rätt. Nu hjälpte det väl att tidningarna ligger i den hörnan dom redan innan oftast använde som toalett.

Ätit lite fast föda har dom gjort ett tag nu, och det är vansinnigt gott tycker dom allihop. Utom möjligen nr 7, iallafall i början. Men med lite inblandad köttfärs i maten så kastar sej även hon över maten. Här följer en stilstudie på olika ätstilar... i nummerordning. Än så länge får de mat i en egen liten skål, 4 åt gången. Få se hur länge det fungerar...

Och när man ätit så vill man ju gärna ha en slurk från mamma... men ibland är hon väldigt besvärlig (tycker Småsmulorna) och envisas med att städa först, innan hon lägger sej ner så att småsmulorna inte behöver släpas runt valplådan medan de försöker hänga kvar vid juvren....

 

Imorgon är det dags för avmaskning och kloklippning igen.
Och så hoppas jag att jag ska kunna publicera alla Småsmulornas namn, med tillhörande recept.... ska bara översätta recepten först.

Småsmulorna växer så det knakar och det händer nya saker med dom hela tiden.
Det är lätt att fastna vid valplådan och låta sej roas av de korta stunderna av upptåg.

Mer och mer upptäcker de omvärlden, och det är så himla roligt att se hur de mer och mer ”leker” med varandra. Ögonen fungerar ju inte fullt ut än, man märker hur de i sina försök att tackla ett syskon, ibland missar helt, eller tar i för mycket och trillar omkull istället för att få tag i syrran eller brorsan.
Men luktsinnet är det absolut inget fel på, dom märker direkt när Smulan är i närheten, och börjar ju direkt pipa efter henne. Smulan är inte med dom precis hela tiden längre, men går och kollar till dom ofta när hon inte ligger hos dom. Dom kan ju behöva ”städas” efter eller så vill hon bara kolla vad de har för sej. Men oftast så faller hon för deras bedjan och lägger sej hos dem och låter dom få en slurk eller bara lite gos...

    

                                                                                                                                                                                                                       Och dom tillfällena när hon kommer, kollar, och går igen, är inte direkt populära. Det blir väldiga protester på Småsmulorna och de försöker allt dom orkar att försöka ta sej över valplådekanten... Och idag lyckades flera av dom med sina utbrytningsförsök....

Lilla fröken 8 passade ikväll på att göra en liten upptäcktsfärd på dynan utanför lådan... det var väldigt spännande tyckte hon, men att våga sej ner på det hala golvet... det fick allt vänta. Eftersom jag inte lyckades lägga filmen här, så hittar du en liten filmsnutt på hennas upptäcktsfärd på hemsidan

Idag var det också dags för veckans kloklippning... vilket uthärdas på olika sätt. De flesta tycker det bara är mysigt att ligga i mitt knä en stund, en del har inte tid just då... och en liten dam (gissa vem!!!) vill absolut, absolut INTE vara med om sådana dumheter som att vara stilla den lilla stund det tar att knipsa klorna. Men med lite tålamod så fick även hon sina klor klippta.

Som ”belöning” var det sedan dags för en stor premiär... den första smakbiten av annan mat än mammas mjölk. En liten pytte portion av uppblött torrfoder stod på menyn och en och en fick de smaka ur min hand. Och jösses, vad det uppskattades. Helt lätt att få i sej den lilla portionen var det inte, men det var inget fel på vare sej viljan eller ivern. Det smaskades och slickades och de hade säkert kunnat äta mycket mer, men de fick nöja sej med en liten smakbit idag... i morgon blir det mer.

Här följer en serie bilder på utbrytningsförsöken.... 

     

Snart är småsmulorna hela tre veckor och det börjar bli lite mera liv i valplådan. 

Det sovs visserligen den allra mesta tiden, men vakentiden blir längre och längre.
Det går fort nu, man ser framsteg varje dag

Och alla har de öppnat ögon och öron. Det finns nog inget sötare än när det börjar glimma till i ögonvrån på en liten valp.

Visserligen dröjer det ett bra tag till innan ögonen är fullt utvecklade men man ser att de börjar använda andra sinnen än lukt och känsel. Och de två sinnena utvecklas också.

De har också utvecklat förmågan att uttrycka sina åsikter och önskningar. Alltsomofta hör man en liten högljudd stämma från lådan, och som den hönsmamma man är så måste jag ju dit och för att se vad som händer...

Det kan vara olika saker... Ibland är det någon som vaknat och undrar varför mamma har rymt. Och skriker högljutt, ilsket och med skallliknande läten efter sin mamma... ”Ta och kom hit nu genast, jag är hungrig...” 

Ibland har någon vaknat och väckt alla andra under sitt försök att hitta något bekvämt syskon att sova på... Så alla börjar irra runt, allmänt missnöjda med att ha blivit väckta, för att hitta en ny sovplats.
Eller så är mamma redan där, men ägnar sej åt den alltid lika förhatliga sysselsättningen att tvätta små valpbakar. Det blir extremt svårt att haka fast vid en av mjölkapparaterna när man blir vänd upp och ner på....

Dom har börjat så smått med att lägga märke till annat än mammas mjölkapparater, allt är inte bara mat längre... jag kan se hur dom börjar upptäcka varandra och omgivningen, mer och mer. Det luktas och tuggas på syskonen, klättras på mamma för att undersöka resten av henne. När jag står på knä, med huvudet i valplådan och pratar med dom, (och det händer ofta...) så kommer de ivrigt fram, och ska lukta och smaka på mina händer och de små svansarna viftar glatt.

Det börjar bli dags för alla valpköpare att komma och få en första titt på småsmulorna – ser fram emot att få visa upp de små juvelerna.

Har ju alldeles glömt bort att alla mina valpköpare inte har Facebook, och därför inte har sett den lilla miniserien med Godnatt” bilder. Så här kommer de bilderna:

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                               Och så en liten serie med bilder på Nr 6 – den ena hanhunden, inklusive kvällens godnattbild.  

Och med bilden på en klättrande valp kan man bara konstatera att det hänt en del... alldeles nyss kunde de inte ta sej över sin mor, bara under. Få se när första utbrytningsförsöket kommer.... 

Nu är småsmulorna hela 12 dagar och växer allt vad dom orkar.
Alla har dubblat sin födelsevikt med råge, fått klorna klippta för första gången och blivit avmaskade.
Att få klorna klippta togs emot med blandade reaktioner, en del var alldeles stilla, medan andra prattlade allt dom orkade... iallafall en stund, sen fick jag klippa deras klor också.
Och avmaskninsmedlet... blandade åsikter om det också, några spottade och fräste, andra smaskade glatt i sej den lilla klicken pasta.

Alla är de uppe på benen men än är det vingligt värre, ibland trillar de omkull och hamnar på rygg... ett vilt sprattlande utbryter och snabbt är de på rätt köl igen.
De blir stadigare och stadigare för varje dag, och de har börjat utforska underlaget med sina små nosar.
Ja, och till mamma Smulan tar dom sej med en otrolig hastighet. Fast dom är inte lika trakterade av att mamma envisas med att hålla dom rena... och protesterar med så vilda tjut så man undrar vad som är på gång.
Det händer också lite då och då, att någon eller några småsmulor hamnat på baksidan av sin mor, och då blir det precis som i Mora Träsk låten...
"Vi kan inte gå runt den, vi måste gå igenom den..."  Och högljutt sjunger dom också, medan dom försöker borra sej under Smulan för att få tag i mjölkautomaterna.
Det är otroligt att det funkar, men ibland ligger det någon liten Smula till synes fastklämd under sin mor, ivrigt diande på en spene de lyckats få tag på...
Som den hönsmatte jag är, så kan jag ju inte låta bli att komma till undsättning, och hjälpa den vilsegågna småsmulan till rätt sida av sin mamma.
Oftast är det lungt och tyst på nätterna, men det händer ju att jag sätter mej rakt upp i sängen, när ett illvrål plötsligt hörs... och så måste jag förstås kravla mej upp för att kolla vad som händer. Ibland är det en vilsekommen valp, men lika ofta är det bara en viss liten svartvit valp som låter göra sin stämma hörd för att påkalla sin mammas uppmärksamhet... ”släpp ner min mat nu genast” skriker hon...
Och för er som inte vet, så är det nog just den lilla som kommer att stanna här hos oss.

Men än så länge är det mest tyst och lungt i valplådan.... det gäller att vila upp sej nu, för snart blir det full fart. Ögon och öron öppnas snart och därmed kommer småsmulorna att börja utforska omvärlden mer och mer... och lugnet byts mot stoj och lek.
Jag passar på att bestämma vilka namn småsmulorna ska ha i sin stamtavla.
Har nog bestämt de flesta nu, och eftersom de alla kommer att ha namn inspirerade efter olika bakverk, så ska jag börja provbaka de olika bakverken... 8 sorters kakor kommer det att bli, och hur det blir med mitt viktväktarätande då, det kan man ju undra.

Småsmulorna har agerat filmstjärnor igen, här nedan ser du en av filmerna, resten finns på hemsidan, på Småsmulornas egen sida
Välkommen in på hemsidan och kika: collbros.se
Nr 1 testar benen