Ända sen hon var pytteliten så har nosen varit hennes främsta och mest använda redskap…i princip alltid har hon haft nosen i backen, (hon var nog blodhund i sitt tidigare liv) hon har grundligt utforskat alla lukter. Precis allt ska undersökas,även sånt som finns lite högre än i marknivå.

Det har varit, och är, en utmaning för hennes matte att få henne att använda nosen till den uppgift matten vill…

I kombination med alla andra ”utmaningar” hon bjudit/bjuder på, så är hon på sätt och vis den knepigaste av alla hundar jag haft. 

Men vi har kommit långt, Knyttet och jag. En massa pyttesmå saker som börjar fungera gör ju att livet med en Knytt blir lättare… små saker som att: hon oftast kan behärska sej och inte få kortslutning i hjärnan när hon blir ivrig och förväntansfull. Hon skäller och morrar inte på precis allt, kan tom släppa det hon skäller på och ta kontakt med matte. Hon kan behärska sej när något rör på sej… tex ett löv, ett litet gruskorn, mm och inte slita av armen på matten. Hon kan välja att istället fortsätta med den uppgift hon håller på med, vilket är extra bra i noseworksammanhang.

Hon är, som sagt mycket lättare att leva med nu. 

Och nu efter det sista löpet har hon blivit ”vuxen”, lite lugnare, inte fullt lika mattig… få se om det håller i sej eller om den vanliga lilla Knyttet dyker upp igen när skendräktighetsperioden är över. En nåd att stilla bedja om….😬

När vi tränar nosework så är hon alldeles fantastisk, doftsäker, miljöstark och noga. Jag ser att hon har stor kapacitet… och oftast på träning och ibland på tävling så fungerar allt och hon är klockren. Söker högt, lågt, djupt, knepigt, lätt, svårt. Nyfiken och energisk… Numera kan hon, oftast, fokusera på uppgiften…men det händer ju också att den där utforskarnosen och hennes nyfikenheten totalt tappar fokus och allt spännande som finns att utforska på mark och omgivning helt tar över.

Och det var vad som hände häromdagen på TEM 1 Fordonstävlingen.

Skulle aldrig sagt att hon börjar bli bättre på att släppa marken…

2 sökområden utomhus. 2 i ett underjordiskt stort garage.

Jag trodde ju att de två söken utomhus, där fordonen stod bland en massa småsly och annan växtlighet skulle vara en utmaning och i svårt för Knyttet att fokusera på uppgiften. Men hon höll fokus på de två bilarna, där hon hittade dagens enda gömma. 
 

På det stora släpet roade hon sej med att skutta upp på flaket och missade såklart gömman när hon hoppade ner igen… två gånger 😬, men letade intensivt och grundligt framtill på släpet…

   Efterbanvandring: 

https://www.facebook.com/705493610/videos/pcb.1360005991215021/122116320907613

Nere i garaget, där jag trodde det skulle bli ”lätt” , fick hon för sej att slå över till inomhussök. Visserligen fanns det inte så mycket annat än betongväggar, golv, pelare men intressant var det… när hon väl intresserade sej för bil respektive släpvagnar så var det lite för sent, och hon fastnade på fel ställe… lite beroende på att matten, som då kände sej lite uppgiven, stod lite still…

Efterbanvandring:

https://www.facebook.com/705493610/videos/pcb.1360005991215021/124033817380810

https://www.facebook.com/705493610/videos/pcb.1360005991215021/777650057159946

Tja, det var ingen superdag för team Knytte, och jag kan ju inte göra annat än att skratta…att bli sur på lillskruttan kan jag ju knappast bli.

Hon gjorde det hon klarade den dagen, och jag får bakläxa på dels hur jag ”förde” hunden, men framförallt allt på att nu måste jag klura ändå mer på hur jag ska hjälpa Knyttet på att hålla fokus på arbetsuppgiften jag ger henne… 

Och det är ju en del av det roliga med att träna hund, det finns alltid saker att klura på, nya problem och utmaningar att lösa dyker alltid upp. 

Nu spottar vi i nävarna och kalibrerar om nosen….

Knyttets premiär i klass 2 är nu avklarad.

Och jag kan bara säga att jag är så himla nöjd med hur hon genomförde den. 

Blev inte fullpott, men det hade jag väl inte riktigt förväntat mej heller.

Sluttampen på ett löp, som varit intensivt och annorlunda - skulle tro att det var ett ”nuharjagblivitvuxenlöp”. Många löphormoner som snurrade… Lååång väntan i bilen, tills alla andra gjort sina sök, så att säga att hon var övertaggad är en underdrift.

MEN under iallafall hälften av söken var hon fokuserad, särskilt inomhus och utomhussöken. Full pott på inomhussöket, en hittat gömma i de övriga.

Inomhussöket bestod av, som ni kan se på efterbanvandringsfilmen, av en radda med olika rum. Som jag trodde så var hon ju tvungen att rusa igenom alla rummen, men sen slog hon på nosen och hittade gömman bakom elementet. Matte hade kunnat sagt markerat snabbare, men hon var tydlig så till slut så…

Sen jobbade hon sej tillbaka, visade intresse vid andra gömman, släppte och kollade lite i första rummet, men gick sen tillbaka och gjorde en tydlig markering i absolut sista sekunden.

Behållarsöket kom direkt efter, och bestod av en massa behållare i två rum, med, som ni ser, en massa spännande bänkar som var som gjorda för att klättra på. Hon tog den första behållaren ganska snabbt (den till höger om bordet). Jag fick starta om och samla ihop henne, och gjorde det precis bredvid kartong nr 2, med nosen mot det andra rummet… såklart stack hon dit och tiden räckte inte till eftersom hon var ”tvungen” att utforska bänkarna där också…

Det är svårt att styra Knyttet, oavsett hon är på jobbet, eller utforskar annat spännande, tror inte hon har nån aning om vad matte är eller gör.

Något att jobba på… och nu gäller det att hitta lokaler med mycket miljöstörningar nära behållarna…

https://www.facebook.com/maria.forsberg2/videos/936439034310137?idorvanity=1194813067734315

Utomhus: Start längst ut till höger, snabb till verandan. Visade intresse vid bordet på verandan, fortsatte upp på verandan. Visade fortsatt intresse runt bordet, hög nos… typiskt för Knyttet… kan man söka högt så gör man det. Gömman satt under en stol…

Eftersom tiden gick och hon fortsatte vidare runt verandan och inte fastnade nånstans, så fick jag med henne ner från den och vidare i området. Hon hittade stuprörsgömman snabbt, fin markering.

Sen skulle jag såklart ha försökt få tillbaks henne till verandan, men hon ville vidare… undersökte kisshörnet (se efterbanvandringsfilmen) och sen hann vi inte tillbaka till verandan… 

Synd, men jag är så nöjd med hennes fokus i detta sök, trots att det var utomhus. 

Får fortsätta jobba med att hon ska jobba klart i doftmoln… 

Fordon: Hon brukar ha problem med att hålla fokus på fordon, och det var ju inte lättare nu, särskilt inte med tanke på löpet. Men hon hittade första gömman snabbt, den låga. Sen blev det ett varv runt nästa släp. Tillbaka till samma vagn hon hittade första gömman på. Här visade hon lite intresse i hörnet där gömma 2 satt, men inte tillräckligt, så vi fortsatte till släp nr 3… 

I det här söket var marken mer intressant än att leta dofter, den hon hittade satt ju också lågt. Fick påminna henne ofta… 

Bara att nöta på med fordonsfokuset…

  https://www.facebook.com/ulf.peterzon/videos/800412158036180?idorvanity=1194813067734315

Sammanfattningsvis är jag, som sagt, supernöjd med henne. Hon hittar lätt, bara hon är fokuserad. Miljöstark är hon och energisk, envis, fina markeringar. Hon är ju inte världens mest starka hund rent mentalt, men hennes nyfikenhet och sökglädje gör att hon är stabil och känner sej trygg i noseworkjobbet. Men mycket jobb har det varit… 

Jag har lagt ner mycket jobb på fokuset, vilket har lönat sej, men hon kan fortfarande växla över till andra spännande dofter även om det blivit mer fokus och mindre annat. Så vi är på rätt väg där. 

Behöver jobba mer på att ta en sak i taget, börja i en ände och arbeta sej vidare…   Men jag vill ju inte styra henne så mycket, för samtidigt är ju hennes nyfikenhet, energi och snabbhet en stor fördel, särskilt när hon är fokuserad. Mycket att klura på med denna hund, men det är ju också det som är roligt med henne.

Är glad att jag låtit det ta tid och inte startat 2:an förrän nu, att hon inte löpt klart var inte vad jag trott, men det gick ju bra ändå. Ska bli spännande att 

Så med mer träning, massor av gotta och beröm så kan vi nog ta oss an en tvåa till framöver…

Så här trött var gonosen när vi äntligen kom hem...❤️❤️❤️