Då var det då äntligen dags för en klass 2a igen. Vi hade mellanlandat i gamla bekanta Mjösjö redan på fredagen, så det var bara 2 timmars resväg till Ramsele, och dessutom startade vi på eftermiddagen... 

Det var varmt redan när vi startade från Mjösjö, och när vi kom fram så var det runt 30+... Tur silverdukarna finns, även om dom inte kunde ta bort all värme, så höll det sej uthärdligt för hundarna i bilarna... Cookie hade dessutom kyldyna, silvertäcke och blev avvaskad med vatten lite då o då. Under öron, i ansiktet, under magen och tassar. Men det var jobbigt med värmen, tyckte hon. 

Utomhussöket och fordonssöket låg i värsta solgasset, bakom en byggnad... Det uppmättes ca 40 grader där...

Cookie var taggad, men klart påverkad av värmen. Hon letade på, och jag såg tydligt att hon hade doft i näsan, men hon orkade helt enkelt inte jobba sej fram till doftkällan Innan tiden gick ut. 

Domarens kommentar stämde med mina iaktagelser: " reagerar vid källor men fäster ej. Mjuk och följsam förare

Fordon: Cookie jobbade sej runt högra bilen, vidare runt traktorn, där hon visade att hon kände något, men släppte och gick över till nästa bil där hon markera en gömma. Visade tillbaks henne till traktorn, men hon orkade inte jobba sej fram till gömma 2, som, precis som jag såg på Cookie, satt fram på traktorn... Det känns bra att veta att jag läste henne korrekt. 

Domarens kommentar: " kämpar på och tar gömma 1 fint. Har gömma 2 men fäster ej"

Inomhus: 

En liten läktare med start på första bilden. Cookie drar ganska fort hela vägen ner, rundar räcket och vindar in doften längst ner till höger och markerar snyggt. Fortsätter sedan till hörnet där doften sitter. Hon jobbar på där ett tag, släpper och fortsätter längs planket ner till starten igen... här tar tiden slut.

Domarens kommentar: lungt självständigt sök. Bra koppelhantering"  (sen fick jag ett fel för att jag tappade en godis i sökområdet... efter att tiden gått ut... brukar väl inte ge godis i sökområdet, utom vid första hittade gömman... vet inte varför jag gjorde det nu..) Fick bra muntlig feedback, dels att Cookie jobbade bra och att hon hade doften, men släppte, dels att jag hanterade kopplet bra och gav henne utrymme... Alltid roligt med beröm. Särskilt när det är något jag jobbat på att komma ihåg...

Behållare: ja, vad ska man säga... Cookie hade funderingar på varför det stod en gubbe och glodde på henne från "läktaren" och var tvungen att voffa åt honom. Jag samlar ihop Cookie, släpper på henne. Hon siktar in sej på första burken, tittar till på mej och gör en snygg markering, tittar till på mej igen och fryser igen.... Markerat säger matten, som nu är övertygad om att det är rätt burk... vilket det inte alls är. Och Cookie utstålar lättnad över att det är klart nu och att hon kan få gå och vila... Domaren hade ju inte så mycket att kommentera, men han kommenterade ju det han såg iallafall : " bra start" 

Tja, sämsta tävlingen någonsin... 2 av 8 gömmor hittade...

Men jag är ändå ganska nöjd. Cookie försökte verkligen, fastän hon hade det jobbigt med värmen. Och jag kunde läsa henne bra... 

Så det var bara att packa ihop efter en lång varm dag o kväll och styra bilen tillbaka till Mjösjö, för att ladda om inför söndagen... Klockan var över 11 innan vi kom fram, så det var bara att slänga i sej en macka och gå och lägga sej... vi somnade snabbt, Cookie och jag...

nu var det ju inte 1april men gårdagens tävling bjöd på många skratt åt både gamla och nya skämt. 

Det var Smulans tur att tävla, och fastän det inte lyckades fullt ut, så var jag verkligen supernöjd med hennes insats.

och eftersom jag lyckades komma ihåg att fota sökområdena så kommer här lite bilder och mina egna reflektioner över Smulans bedrifter.. sök nr 1 var utomhussöket. Här startade hon till höger, drog snabbt över till vänster sida och fortsatte direkt ner till plogbladet, där hon vindade in gömman på ett del av fästet. Smulan markerar ju genom att dutta till med nosen, och det går verkligen snabbt när hon gör det.. sen tittar hon på mej och sätter sej ner. Det gäller ju verkligen för mej att se vart hon varit sist med nosen, vart själva den snabba dutten varit. Missar jag det kan jag inte säga exakt var hon markerat. Tur nog så hängde jag med ordentligt, för domaren bad mej visa... 

Dagens andra sök var fordonssöket. Här startade hon på högra däcket och jobbade sej energiskt framåt och runt skopan och på andra sidan traktorn satt doften. Snygg markering, och den här gången var den tydligare, så jag behövde inte visa. 

Och resultatet av dessa två sök blev full pott och två SSE 

sök nr 3 var inomhus. Ett roligt sökområde, med en skämtsam anspelning på det gamla aprilskämtet från den svartvita TVns tid. Vi mer mogna ungdomar minns när man uppmanades att dra en nylonstrumpa över TV rutan för att få färgbild.... 

Fick inte med hela området, missade lite i början. Det var här hon missade, tiden gick ut, men oj, va nöjd jag är med hennes sök. Hon började till höger, jobbade sej runt hela rummet, soffa, mangel, kartonger mm. Noggrant, fokuserat... hoppade inte över något och vimsade inte runt som hon kan göra ibland...Tiden gick och hon hade sökt sej runt hela ytterkanterna av rummet, och vände uppmärksamheten till TVn mitt i rummet. Den undersöktes nogrant, även ovanpå... det märktes att hon hade något i näsan, men hon hittade inte gömman i tid. Var gömman satt, undrar ni... ja, den satt inte på TVn utan på handtaget på kistan till vänster om den. Hon fick fortsätta att söka efter att tiden var ute och då hittade hon den.  Ibland är det så lite som behövs för att det ska bli svårt, den här gången var det nog att hon behövde komma från "rätt" håll för att fånga doften. Men, som sagt, jag är så himla nöjd med hennes sök, så kul att se henne så fokuserad och noggrann...

Sista söket var behållarsöket, dvs kartonger. Dom går att skymta framför alla ben på bilden ovan.

Även här slog hon mej med häpnad. Hon har nog aldrig gjort ett så snyggt kartongsök. Kartongerna låg i en V - form, med en stor kartong i mitten längst ner.  Näsan på direkt, började till höger och arbetade sej ner, kartong efter kartong, lungt, noggrant och fokuserat. En snabb nosning på varje kartong, hoppade inte över någon. Checkade av den stora kartongen i mitten och började sedan nerifrån med nästa rad... och avslutade med att markera rätt kartong. Den enda lilla "missen" var ett lite krafs på kartongen, men bara ett så det gjorde ju inget... 

Hon är en liten stjärna min gamla Smula... så roligt att se henne jobba med så stor glädje, men ändå fokuserat. Inte minsta vims alls... kanske har hon blivit vuxen. Eller så är det hennes förmåga att ha koll på när det är skarpt läge och då plocka fram sitt allra bästa som gjorde att hon jobbade så himla bra.

Nu tränar vi vidare, tjejerna och jag, så får vi se vilka tävlingar vi kommer med på och hur det går då....

I lördags var det då dags för Smulan att tävla...
Skönt att kunna ta det lugnt på morgonen... Särskilt för Smulan som behövde gå på toa några gånger för att avbörda alla tomater hon stal på fredag kväll... Hon hade nog lite ont i magen, var inte riktigt samma fart på henne som det brukar vara. Vet inte om det påverkade henne under söken eller inte. Hon gjorde iallafall ett bra jobb även om det inte blev full pott.
Behållarsöket, kartongerna, var ute i kanten av gräsplanen. Blåste en del. Smulan gick in och sökte av kartongerna och när hon kom till 2 kartonger som låg ca 10 cm från varandra så velade hon en stund mellan dom innan hon satte sej mitt emellan... Matten velade hon också, men bestämde sej för att be Smulan att söka av resten av kartongerna en vända till. Sagt och gjort, hon nosade av några kartonger men återvände sedan till de två.... Till slut bestämde hon sej för den ena, markerade den tydligt, matte sa markerat.... Fel... Det var den andra kartongen. Som vinden låg så blåste nog doften över till felkartongen...
Vi måste alltså jobba på att verkligen vara noga med att hitta källan till doften, även i blåst...
Sen var det utomhussöket, som låg bredvid kartongerna. Bestod av en avgränsad gräsplätt, med en kon, hinderstöd och ett plankhinder. Smulan drog nästan direkt till hindret, men eftersom jag tänkte att hon skulle få ordentligt med utrymme, stod jag en bit ifrån i andra änden på mitt 3 meterskoppel. Står du där borta sa Smulan och gick till mej, sökte av några hinderstöd och konen och gick sedan tillbaka och markerade på hindret. Hurra, det var rätt
Fordonssöket... En släpkärra och en åkgräsklippare, mellan två hus och bakom en pressening som fladdrade i blåsten.. Smulan brydde sej inte ett dugg om presseningen, fladder och ljud ( hade ju inte väntat mej det heller). Vi började vid släpkärran och hon fastnade på framsidan och runt dragkroken. Mest vid ena hörnet av släpet... Lockade henne att söka av resten av släpet och över på gräsklipparen, men hon ville bestämt tillbaka till hörnet på släpet... Tyvärr gick tiden ut, men hon hade ju rätt i att doften låg ungefär där hon sökte. Doften låg en bit in på långsidan av släpet, inte långt från hörnet. Domaren trodde att vinden hade spelat in här och att doften drivit iväg till hörnet där Smulan letat så intensivt.
Återigen måste vi jobba mer på att komma ända in till doften även om det blåser...
Tur det är höst och mycket blåst...
Inomhussöket då... Inne i ett uthus, ett långsmalt förråd med mycket prylar i och hyllor på ena sidan. Smulan jobbade noggrant ända längst in i förrådet och ut igen. Hittade gömman i några brödbackar som låg staplade på varandra. Snygg och tydlig markering...
Är jättenöjd med Smulisen, hon jobbade lugnt, fokuserat, helt oberörd av miljön - varken presseningsfladder eller alla hundlukter (alla söken låg ju runt brukshundklubbens hus och planer). Hon gjorde tydliga markeringar och demolerade inga kartonger....
Domarnas kommentar var positiva: "söker mkt fint, noggrann, fint letande, bra hittande" Roligaste kommentarer fick vi på inomhussöket: "Behagligt tempo för att vara en spaniel. Hunden söker stöd och litar på sin matte. Fint nosarbete. Mysigt ekipage! "
Jag funderar fortfarande på hur spanielsarna hon dömt förut betett sej... Och det är nog första gången jag fått omdömet Mysig. Att Smulan är mysig det vet jag ju, men jag...
Men roligt med fina kommentarer är det, och domarna var trevliga, tydliga och med bra feedback efter söken. Sånt uppskattas.
Nu laddar vi för nästa tävling, först Cookies premiär i klass 2 till helgen, sedan Smulan helgen efter det...
Ska bli så roligt, nosework är verkligen kul...

Så nu packar vi noseworkväskan och drar till Granngården och tränar...

och jag säger det igen...

Nu tänker jag börja blogga igen - om jag kan leva upp till det uttalandet återstår att se.

Har ju gjort misslyckade försök att uppdatera hemsidan, så jag hoppas att det går bättre med bloggen.

vet inte riktigt var jag ska börja, men kanske skulle en kort resumé av de sista åren vara på sin plats. 

Sist jag skrev var Småsmulorna   Veckor och det var inte långt kvar tills den stora flytten till alla nya mattar och hussar skulle ske.

och flytta gjorde dom allihop, utom lilla nr 7, Collbros Sugar Pie Honey, "Cookie" som stannade hos mej.

Alla valparna har fått underbara hussar och mattar och är alla älskade medlemmar i sina familjer..

Genom åren har vi träffats många gånger, de flesta valparna har gjort BPH. Vi har fikat, skrattat, sprungit vänstervarv tillsammans och facebookar på Småsmulornas egna sida.

Kan bara säga att bättre valpköpare kan man inte önska sej, och ha kontakt med dem alla är verkligen toppen

Jag har nu två hundar här hemma, Smulan och Cookie. Min högst älskade Ester fick somna in när småsmulorna var några veckor gamla... Hon saknas mej fortfarande enormt och någon gång när jag klarar av det utan att gråta, ska jag skriva om allt hon gav mej och allt kul vi hade tillsammans. Hon var min alldeles speciella hjärtehund.

På det personliga planet har det hänt en hel del... både tråkigt och roligt. Men det hoppar jag över i denna blogg.

Ja, det har alltså gått över tre år sedan mitt sista inlägg... Så vad har då hänt med mej och hundarna? 

Detm har varit en del jaktträning, på ett positivt sätt med positiv förstärkning och klicker. Att Smulan var duktig visste jag ju, Och Cookie var inte mindre duktig.  Den stora höjdpunkten vad gäller fågeljaktsbiten var när vi var med på andjakt, tillsammans med Retrieverfolket och flera andra Springrar, och deras mattar. Det smattrade från bössorna, många änder sköts men trots denna helt nya upplevelse så skötte hon sej bra. Att hon inte lyckades få upp anden på land var inte svårt att förstå... Tung and , ung hund och tvärbrant strandkant. Men hon gjorde sitt bästa, och hämtade sedan and på land.

Det var en mycket trött hund som somnade sittande i bilen, och föll som en fura rakt ner i liggande ställning utan att röra ett morrhår....

Tyvärr har min alltmer krånglande kropp gjort mej mer eller mindre oförmögen att ta mej fram i skog och mark, så det har inte blivit något av jaktbiten... Till min stora sorg - finns inget roligare än att träna jakt.

det blev några viltspår förra året, som hon var jätteduktig på. Men  någon start på prov hanns det inte med, och om det ska bli någon så måste nog både min höft och min rygg åtgärdas....

Det är tråkigt att inte kunna göra det man vill med sina hundar, men när jag gått en introduktions

Kurs i Nosework så hittade jag något som jag kunde göra med mina hundar trots skröplig kropp...Så nu noseworkare vi för hela slanten... Och den här bloggen kommer nog mest att handla om hundarna och nosewok...

Och eftersom det börjar bli dags för dagens träning, så avslutar jag här och går ut och gömmer lite möbeltassar...

På bilden Cookie som markerar en doftgömma... 

Nu har det blivit ett långt uppehåll på både bloggande och på nya bilder på Småsmulorna...

Det har sin förklaring, jag har legat i magsjuka och feber och allt jag orkat har varit att se till att Småsmulor och storsmula fått det dom behöver. Jag ska inte gå in på detaljer... men det är ingen önskedröm att ha nästan 40 graders feber och en mage som totalrasat. Nåja, nu börjar jag äntligen hämta mej så det ska väl bli ändring på både fotografering och skrivande.

Väldigt skönt är det att orka med att pyssla med småttingarna igen... det märks att dom saknat alla lek och gosstunder.
Men säg den lycka som varar beständigt... nu är Småsmulorna lite krassliga i magen. 
Tror att det beror på Smulan, så hon får nöja sej med att titta på dom och inte gå in och låta dem snutta... inte för att hon har så mycket mjölk kvar förstås... och dessutom så tycker hon att det alls inte behövs att gå in till dom, dom är mest jobbiga tycker hon - river och sliter i allt som går att riva och slita i... öron, tassar, svans, behäng, nos, läppar... 
Småsmulorna har fått äta magfoder några dagar och är på bättringsvägen. Nu ska dom fasas tillbaka på det vanliga fodret igen... bara att hålla tummarna för att det går bra.
jag vill ju att de ska vara helt okey igen innan de börjar flytta till sina längtande mattar och hussar....

Men humöret, livligheten, farten och uppfinningsrikedomen är det inget fel på. Nu börjar de verkligen ta ut svängarna och är som ett litet gäng huliganer och pirayer... allt i samma lilla söta kropp.
Det springs, det klättras, det görs konfetti av kisstidningarna, det gnags på allt som går att gnagas på. 
Det är en show utan dess like, och det blir lätt att man blir sittande i valphagen för att se på alla upptåg..

Idag har dom turats om att göra ett besök i ”skogen (eller ”kalhygget”). Det var jättespännande tyckte dom, massor med nya dofter och pinnar, kottar, barr och annat kul Och bökigt att ta sej fram var det också... Men dom skuttade glatt omkring, och så passade dom på att träna på att följa matte...
Min tomt är ju tyvärr så blöt, och blöta och kalla valpmagar befrämjar ju inte hälsan direkt. Men i skogen är det torrt, men dit kan jag ju inte ta alla på en gång. Många vändor blir det... 4 stycken med en valp under var arm..

Eftersom jag varit sjuk har det ju inte blivit gjort allt jag tänkt, men nu ska det väl hinnas med lite innan dom flyttar. Imorgon ska vi provåka bil, så det inte är alldeles ovant på måndag när de ska till veterinären och besiktas, chippas och vaccineras... ett nytt stort äventyr...
Hoppas på fortsatt bra väder, så det blir en ny vända i skogen och kanske en liten koppelpromenad...

Men när dom ätit sista kvällsmålet så förvandlas huliganerna till 8 små änglar. 
Jag brukar stänga av till innersta "sovhagen" och lägga ut tidningar över hela ytan och se till att mörkläggningsskynkerna är på plats.

Smulorna äter sin kvällsmat, leker en liten stund medan jag väntar på att de ska lekt av sej.
Och efter en liten stund sitter 8 små gogrisar utanför sovhagen, lite lätt gnällande.... "nu vill vi gå och sova..." säger dom.
Snäll (och trött) matte som man är, släpper jag in dom i sovhagen, säger godnatt, stänger grinden och de går snällt och lägger sej i valplådan.Jag är alldeles fascinerad av hur duktiga dom är... och hur viktiga rutiner är för dessa små   
Sen är det bara för mej att plocka undan leksaker, kisstidningar och skura golvet innan det är dags för mej och Smulan att krypa till kojs 

Avslutar med lite bilder och länkar till 2 youtube filmer (om jag får till dom, annars finns filmerna på hemsidan, på Småsmulornas egna sida.

Första filmer är när dom provade bolltältet.... dom fattade nog inte riktigt vad alla bollarna var till för, men det var ju kul att "anfalla" varandra genom tältväggarna... iallafall tills hela tältet kapsejsade...
Den andra filmer är när dom provar balansbrädan... 

Jösses vad tiden går... och mindre och mindre hinner man med i takt med att Småsmulorna växer. Jag tillbringar mer och mer tid hos valparna... det ska ju gosas, matas, tröstas, nattas, torkas bajs och kiss, klippas klor och bytas kisstidningar, skura leksaker och golv och så detta eviga tvättande av fällar.... ja och så ska ju mamma Smulan få sin tid också.
Så när kvällen kommer så räcker inte riktigt orken till att sköta bloggen som jag skulle vilja.
Men en kort resume och lite valpbilder kommer det här iallafall
Vi har haft besök av valpköpare... supertrevligt tycker både jag, Smulan och Småsmulorna. Gos med valparna, mycket hundsnack och så provsmakning av Småsmulornas egna kakor...
Småsmulorna har ökat sin lekyta och flyttat ut i resten av köket... i alla fall en del av dagen. När jag och Smulan vill ta en promenad eller röra oss lite mer obehindrat så får de återgå till lilla hagen. Och när det är natt bor dom fortfarande i valplådan.
med hjälp av lite mörkläggningsskynken så sover dom ganska länge... rekordet är till klockan 8... men vanligtvis börjar dom ropa på mat och uppmärksamhet vid halv 7 tiden.
Smulan har börjat uppfostra de små... hon säger stopp och belägg när de misshandlar hennes juver för mycket. Och när de väl lyssnar så leker hon med dem en stund... hoppas jag kan fånga det på film...
Och så har Småsmulorna fått lite nya leksaker... men som alla barn så är det de enklaste som är bäst. Så en liten kartong och toapappersrullar står högt i kurs. Ja och så deras lilla kartongkoja förstås. Det är märkligt att 8 Småsmulor kan rymmas i en kartong med en golvyta på 50 x 50 cm....

                                                                                                                                                                                                                                                                                                               

Det blev mest bilder på sovande Småsmulor... det är ju då dom är lättast att ta bilder på.
Dom utlovade namnen med tillhörande recept finns nu på hemsidan collbros.se

Och Småsmulorna bara fortsätter att växa och att utvecklas med en rasande fart...
Redan är de små individer och de tendenser till personlighet jag sett håller i sej.
Dom 3 svarta valparna är klart livligast – fast de bruna är ju inte stillsamma de heller.
Den allra livligaste, och mest ”egensinniga” är nr 7, men så är hon lik sin mor när hon var liten också...  Den lugnaste av de svarta är lilla nr 5. En gosig och näpen liten tjej, som gärna somnar i mitt knä... bara hon fått sin mat. Och så nr 4, som inte är långt efter nr 7 i livlighet och som är envis som synden när det gäller att klänga sej över kanten på valplådan.
De 3 bruna tjejerna är snäppet ”lugnare” än sina svarta syrror, men bara lite...
Nr 2 är det full fart på, och att vänta på sin tur vid matskålen är inte hennes grej. Nr 3 och 8 är de gosigaste av tjejerna, vill gärna vara nära och svanasarna viftar vilt varje gång jag sticker ner huvet i valplådan.
Grabbarna gör mindre väsen av sej än tjejerna... men så har de en stor tjejliga att tampas med. Nr 1 var den som först var uppe på benen och gick, och han är fortfarande den som är stadigast när han ”skuttar” runt. Nr 6 är en riktig liten gogris, och har precis utfört dagens bedrift... nämligen att brotta ner sin mamma...
Här är bildbevisen:

Och att leka är väldigt roligt, även om det ännu är korta stunder. 

       

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                              Jag har gjort om lite i valplådan, nu är det inte en heltäckande fäll, utan en bit av lådan är det bara tidningar i. Och de är faktiskt redan duktiga på att leta sej till tidningarna när nöden så kräver.... visst det missas ibland men oftast prickar dom rätt. Nu hjälpte det väl att tidningarna ligger i den hörnan dom redan innan oftast använde som toalett.

Ätit lite fast föda har dom gjort ett tag nu, och det är vansinnigt gott tycker dom allihop. Utom möjligen nr 7, iallafall i början. Men med lite inblandad köttfärs i maten så kastar sej även hon över maten. Här följer en stilstudie på olika ätstilar... i nummerordning. Än så länge får de mat i en egen liten skål, 4 åt gången. Få se hur länge det fungerar...

Och när man ätit så vill man ju gärna ha en slurk från mamma... men ibland är hon väldigt besvärlig (tycker Småsmulorna) och envisas med att städa först, innan hon lägger sej ner så att småsmulorna inte behöver släpas runt valplådan medan de försöker hänga kvar vid juvren....

 

Imorgon är det dags för avmaskning och kloklippning igen.
Och så hoppas jag att jag ska kunna publicera alla Småsmulornas namn, med tillhörande recept.... ska bara översätta recepten först.

Småsmulorna växer så det knakar och det händer nya saker med dom hela tiden.
Det är lätt att fastna vid valplådan och låta sej roas av de korta stunderna av upptåg.

Mer och mer upptäcker de omvärlden, och det är så himla roligt att se hur de mer och mer ”leker” med varandra. Ögonen fungerar ju inte fullt ut än, man märker hur de i sina försök att tackla ett syskon, ibland missar helt, eller tar i för mycket och trillar omkull istället för att få tag i syrran eller brorsan.
Men luktsinnet är det absolut inget fel på, dom märker direkt när Smulan är i närheten, och börjar ju direkt pipa efter henne. Smulan är inte med dom precis hela tiden längre, men går och kollar till dom ofta när hon inte ligger hos dom. Dom kan ju behöva ”städas” efter eller så vill hon bara kolla vad de har för sej. Men oftast så faller hon för deras bedjan och lägger sej hos dem och låter dom få en slurk eller bara lite gos...

    

                                                                                                                                                                                                                       Och dom tillfällena när hon kommer, kollar, och går igen, är inte direkt populära. Det blir väldiga protester på Småsmulorna och de försöker allt dom orkar att försöka ta sej över valplådekanten... Och idag lyckades flera av dom med sina utbrytningsförsök....

Lilla fröken 8 passade ikväll på att göra en liten upptäcktsfärd på dynan utanför lådan... det var väldigt spännande tyckte hon, men att våga sej ner på det hala golvet... det fick allt vänta. Eftersom jag inte lyckades lägga filmen här, så hittar du en liten filmsnutt på hennas upptäcktsfärd på hemsidan

Idag var det också dags för veckans kloklippning... vilket uthärdas på olika sätt. De flesta tycker det bara är mysigt att ligga i mitt knä en stund, en del har inte tid just då... och en liten dam (gissa vem!!!) vill absolut, absolut INTE vara med om sådana dumheter som att vara stilla den lilla stund det tar att knipsa klorna. Men med lite tålamod så fick även hon sina klor klippta.

Som ”belöning” var det sedan dags för en stor premiär... den första smakbiten av annan mat än mammas mjölk. En liten pytte portion av uppblött torrfoder stod på menyn och en och en fick de smaka ur min hand. Och jösses, vad det uppskattades. Helt lätt att få i sej den lilla portionen var det inte, men det var inget fel på vare sej viljan eller ivern. Det smaskades och slickades och de hade säkert kunnat äta mycket mer, men de fick nöja sej med en liten smakbit idag... i morgon blir det mer.

Här följer en serie bilder på utbrytningsförsöken....